Analytic Hierarchy Process, AHP, är en spridd och mycket omdiskuterad metod för att analysera multikriterieproblem. Syftet med uppsatsen är göra beslutsfattare som använder AHP uppmärksamma på några av de problem som kan finnas med att använda AHP. Uppsatsen redogör detaljerat för hur beslutsfattarens indata behandlas av AHP och visar både med ett konkret exempel och med en formell beskrivning hur en rangordning av alternativ genereras av AHP. Den detaljerade redogörelsen illustrerar att AHP bygger på Additiv nyttofunktion vilket döljs för användare av programvaror utvecklade för AHP. Vidare belyses andra drag i AHPs behandling av indata, drag som i flera fall döljs för användaren..

Jag har i uppsatsen härlett barnets efterfrågan av idrott där kostnaderna för idrotten utgjort priset för den och summan av priserna för två idrotter utgjort den andel av inkomsten som avsatts speciellt för barnets idrottande. Vidare har jag antagit att barnets preferenser kunnat formuleras i en nyttofunktion av typen CES som anpassats för att de två idrotterna inte ska vara perfekta vare sig substitut eller komplement. Substitutionselasticiteten i funktionen har uppgått till 2/3. Detta har resulterat i en efterfrågefunktion vilken reagerar svagt negativt vid en prisökning. Jag har belyst resultaten med ett empiriskt exempel och där konstaterat att funktionen uppfyller de antaganden jag gjort om dess reaktioner vid prisförändringar..

Polykemi AB använder kontinuerligt FTIR-analys för materialidentifiering, felsökning och utveckling. Företaget har ett omfattande referensbibliotek med spektra för råvaror i form av polymerer, additiv, fyllmedel och förstärkningsmedel. Företaget köper rena polymerer som modifieras genom att polymer och fyllmedel blandas i en extruder och en plastsammansättning erhålls. Den praktiska delen av examensarbetet inleddes med upptagande av FTIR-spektrer från några av de termoplaster, additiv, fyllmedel och förstärkningsmedel som företaget använder. Slutligen upptogs spektrer från ett antal modifierade plaster. Dessa spektrer tolkades och de ingående ämnena identifierades. Två olika metoder har använts vid analyserna: filmteknik och diffus reflektans.

Additiv tillverkning (AT) eller 3D-utskrivning är en teknologi som har berömts den senaste tiden och förutsägs kommer att förändra hela tillverkningsindustrin. Dessa termer hänvisar båda till ett antal tillverkningstekniker där ett objekt framställs skikt för skikt genom att successivt tillföra material i tunna lager.Baserat på en litteraturstudie och intervjuer med experter inom området undersöker denna studie möjligheten att använda AT inom företaget CJ Automotive (CJA) vilket är en underleverantör inom fordonsindustrin som tillverkar olika slags pedalsystem. Rapporten beskriver additiv tillverkning, dess fördelar och olika användningsområden. Olika AT-tekniker, AT-material och välkända 3D-skrivartillverkare presenteras. Signifikanta fakta rörande både kvalitet, kostnad och teknik redogörs för.

SammanfattningDagens industriella utveckling går mot en mer globaliserad, hållbar och kundanpassad massproduktion. En teknik som är möjlig att använda för att uppnå kundanpassad massproduktion och som förutspås göra stor skillnad i framtiden är additiv tillverkning, vilket är en teknik där detaljer och produkter byggs upp genom att material läggs till, till skillnad från till exempel skärande bearbetning där material tas bort. I nuläget är additiv tillverkning väldigt vanligt vid prototypframtagning. Fokus i denna studie ligger på att undersöka additiv tillverkning inom industriell produktion av slutprodukter, detta sker idag främst inom flyg och medicinbranschen. Syftet med denna studie är att identifiera och undersöka faktorer för att se huruvida det är mest fördelaktigt att använda sig av traditionell tillverkning eller additiv tillverkning som produktionsmetod för slutprodukter.

Additiv tillverkning, eller ?additive manufacturing? (AM) är den ISO-standardiserade termen på tillverkningsmetoder som bygger detaljer genom att lagervis addera material. Det är en teknik som främst har använts till prototyptillverkning och fortfarande gör men som mer och mer börjar få fäste som tillverkningsmetod för slutanvändningsprodukter. Syftet med denna rapport är att undersöka under vilka förutsättningar AM lämpar sig som tillverkningsmetod för detaljer av plast. Förutsättningarna delas in i ett ekonomiskt, tekniskt och kunskapsmässigt perspektiv.

Vid additiv tillverkning så skapar man en produkt genom att sammanfoga material, till skillnad från traditionella maskinbearbetningsmetoder som är så kallade subtraktiva tillverkningsmetoder där en produkt skapas genom att material tas bort från ett råmaterial. I denna tillverkningsmetoden så utgår man från en CAD-modell av produkten. Vid produktionen så läser den additiva tillverkningsmaskinen hela tiden av modellens tvärsnitt och lägger på material lager för lager tills produkten är färdig.Syftet med detta arbete är att undersöka om additiva tillverkningsmetoder kan användas för att ersätta konventionella byggmetoder vid byggandet av enfamiljshus i framtiden. I arbetet undersöks även i vilken utsträckning som detta kan ske. För att besvara på detta så undersöks, förutom konventionella byggmetoder, även bygge av hus genom att använda prefabricerade byggelement, då detta eventuellt kan vara en konkurrent till de additiva tillverkningsmetoderna.

The project explores the possibilities of using additive manufacturing (3d-printing) to build architecture. Through a combination of theoretical research and practical experiments a building system has been developed which has the capabilities to create houses with great geometric flexibilities to a affordable price today. The construction system Perimeter is demonstrated in a pavilion situated at Norra Djurgården in Stockholm. .

Följande uppsats utgör en litteraturstudie över två vanliga konsumtionsvalsteoretiska antagande och deras biologiska rimlighet. De antagande som testas är: (A) En ekonomisk agent handlar som om hon maximerar en nyttofunktion. (B) Individen är självisk. Angående (A) dras slutsatsen att denna kan antas uppfylld. Antagande (B) är mer komplicerat.

Sammanfattning Syftet med föreliggande examensarbete var att undersöka hur barn med annat modersmål än svenska och deras vårdnadshavare, tillsammans med pedagoger och oss kan utveckla arbetssätt och metoder som stärker barns och vårdnadshavare identitet, samt utvecklar och stödjer språkutvecklingen. Syftet var också att utifrån dessa metoder och arbetssätt utarbeta ett metodhäfte. Detta examensarbete baseras på kvalitativ aktionsforskning ur ett interpretivistiskt perspektiv. Metoderna som använts är intervjuer, observationer, dokumentation och gruppstärkande övningar/lekar. Deltagarna har varit barn och vårdnadshavare från kurdiska, somaliska och arabisktalande språkgrupper samt pedagoger.

SammanfattningDet här projektet behandlar området Additiv Tillverkning (AM) för metalliska material och undersöker om det är lämpligt att använda vid produktion inom flygindustrin. AM är en relativt ny tillverkningsmetod där föremål byggs upp lager för lager direkt ifrån en datormodell. Teknikområdet tillåter i många fall större konstruktionsfriheter som möjliggör tillverkning av mer viktoptimerade och funktionella artiklar. Andra fördelar är materialbesparing och kortare ledtider vilket har ett stort ekonomiskt värde.En omfattande litteraturstudie har gjorts för att utvärdera alla tekniker som finns på marknaden och karakterisera vad som skiljer de olika processerna. Även maskiners prestanda och kvalité på tillverkat material utvärderas, och för varje teknik listas möjligheter och begränsningar.

SammanfattningDet här projektet behandlar området Additiv Tillverkning (AM) för metalliska material och undersöker om det är lämpligt att använda vid produktion inom flygindustrin. AM är en relativt ny tillverkningsmetod där föremål byggs upp lager för lager direkt ifrån en datormodell. Teknikområdet tillåter i många fall större konstruktionsfriheter som möjliggör tillverkning av mer viktoptimerade och funktionella artiklar. Andra fördelar är materialbesparing och kortare ledtider vilket har ett stort ekonomiskt värde.En omfattande litteraturstudie har gjorts för att utvärdera alla tekniker som finns på marknaden och karakterisera vad som skiljer de olika processerna. Även maskiners prestanda och kvalité på tillverkat material utvärderas, och för varje teknik listas möjligheter och begränsningar.

SammanfattningDet här projektet behandlar området Additiv Tillverkning (AM) för metalliska material och undersöker om det är lämpligt att använda vid produktion inom flygindustrin. AM är en relativt ny tillverkningsmetod där föremål byggs upp lager för lager direkt ifrån en datormodell. Teknikområdet tillåter i många fall större konstruktionsfriheter som möjliggör tillverkning av mer viktoptimerade och funktionella artiklar. Andra fördelar är materialbesparing och kortare ledtider vilket har ett stort ekonomiskt värde.En omfattande litteraturstudie har gjorts för att utvärdera alla tekniker som finns på marknaden och karakterisera vad som skiljer de olika processerna. Även maskiners prestanda och kvalité på tillverkat material utvärderas, och för varje teknik listas möjligheter och begränsningar.

SammanfattningDet här projektet behandlar området Additiv Tillverkning (AM) för metalliska material och undersöker om det är lämpligt att använda vid produktion inom flygindustrin. AM är en relativt ny tillverkningsmetod där föremål byggs upp lager för lager direkt ifrån en datormodell. Teknikområdet tillåter i många fall större konstruktionsfriheter som möjliggör tillverkning av mer viktoptimerade och funktionella artiklar. Andra fördelar är materialbesparing och kortare ledtider vilket har ett stort ekonomiskt värde.En omfattande litteraturstudie har gjorts för att utvärdera alla tekniker som finns på marknaden och karakterisera vad som skiljer de olika processerna. Även maskiners prestanda och kvalité på tillverkat material utvärderas, och för varje teknik listas möjligheter och begränsningar.

Studien baseras på en kvantitativ metod med starka kvalitativa inslag. Syftet med studien är att med hjälp av ekonomisk teori och ekonometriska modeller försöka bestämma efterfrågeelasticiteten på Internetpokermarknaden. Vi har i studien utgått från att efterfrågefunktionen på Internetpokermarknaden är en konstant elastisk nyttofunktion. Då priset i Internetpoker är en komplicerad variabel att skatta konstruerade vi en prisformel. För att kunna vikta de olika variablerna som ingick i prisdefinitionen genomförde vi en surveyundersökning.